Sistema Operasaun Android
Android mak móvel operasaun sistema ida ne ' ebé dezenvolve hosi Google, bazeia ba Linux kernel no dezeña prinsipalmente ba touchscreen devices móvel hanesan smartphones no galaxy. Eletrónikus uzuáriu android nian prinsipalmente bazeia ba manipulasaun direta, ne ' ebé uza mos fuan sira-ne'ebé vagamente koresponde ba beinmundu asaun, hanesan swiping, tapping no pinching, ba buat ruma atu kontrola on-screen objetu, hamutuk ho keyboard virtual ida ba testu input. Aleinde touchscreen devices, Google tan dezenvolve tiha ona Android TV ba televizaun ne'e, Auto Android ba karreta no Android ida Taka ba wrist watches, ida-idak ho eletrónikus uzuáriu espesializada ida. Variants Android uza mós kona-ba notebooks, game consoles, cctv dijitál maior parte, no seluk eletrónika.
Android iha baze instalasaun boot liu hotu-hotu operasaun sistema (OS) kualkér. Android sai di'ak liu
ne ' ebé fa'an OS kona-ba galaxy, hahú husi tinan 2013, no kona-ba smartphones mak domina husi kualkér metric. Ne ' ebé Android, Inc., ne ' ebé Google sosa iha tinan 2005, hahú dezenvolve Android mak unveiled iha tinan 2007, hamutuk ho hahú Loke Handset Aliansa nian konsórsiu hardware, software, no oras empreza determina atu avansa ba oin padraun sira ne ' ebé nakloke ba devices móvel. Iha fulan-Jullu tinan 2013, loja Google sira Halo ona tokon ida Android kandidatura (“apps”) publika – inklui barak “negósiu terseira klase apps” ne ' ebé rival plataforma móvel kompetisaun entre – no liu billaun 50 kandidatura relatoriu. Ida fulan Abril – Maiu 2013 levantamentu kona-ba aplikasaun móvel developers hetan 71% developers ne ' ebé kria ona rekerimentu ba Android, no levantamentu tinan 2015 nian ida ne ' ebé hetan katak 40% hosi totál developers profisionál haree Android hanesan sira-nia prioridade alvu plataforma, ne'ebé mak bele halo komparasaun ba iOS Apple nian konaba 37% ho plataforma rua ne'e aas liu dook ema seluk. Iha fulan Setembru tinan 2015, Android iha billaun 1.4 devices ativu fulan-fulan. hanesan hun ba mai husi komunidade tanba projetu sira, ne ' ebé halo aktualizasaun ba devices boot, aumenta karakterístika foun ba uzuáriu sira ne ' ebé avansadu ka halo Android devices ne ' ebé orijinalmente shipped ho sistema operasaun sira seluk. Susesu Android halo idaneʼe ida alvu ba litigasaun patent (no direitu autór) hanesan parte husi, neʼebé ema bolu nuʼudar “smartphone funu” entre empreza teknolojia .
- Istoria Android
Android, Inc. ne'e harii iha Palo Alto, California iha fulan-Outubru tinan 2003 husi Andy Rubin (fundadór kooperasaun kona-ba Perigu), Rich Miner (fundadór ko-Wildfire Komunikasaun, Inc.), Nick Sears (dala ida VP iha T-Móvel), no Chris White (xefia konsepsaun no eletrónikus dezenvolvimentu iha WebTV) atu dezenvolve, iha Rubin sira-nia liafuan, “smarter móvel devices ne'ebé mak hatene liu kona-ba ninia proprietáriu nianfatin no preferénsia”. Intensaun sedu ba empreza sira atu dezenvolve sistema operasaun avansada ida ba cctv dijitál maior parte. Maibé, kuandu hatene katak merkadu devices ne ' ebé mak la sufisiente, empreza diverted esforsu kona-ba realizasaun smartphone operasaun sistema ida ne ' ebé sei rival Symbian no Microsoft Kona Móvel.
Maski accomplishments kotuk fundadór no funsionáriu sira ne ' ebé sedu, Android Inc. hala'o subasubar deʼit, fó sai de'it ne ' ebé nia servisu kona-ba instalasaun sira ba uzu ba telefoni. Tinan ne ' ebé hanesan, Rubin halai sai husi osan. Steve Perlman, belun besik ho Rubin, lori ba nia $10,000 iha osan iha pakote ida, no lakohi ai-riin Hotu ne ' ebé klaru iha empreza. Iha fulan-Jullu tinan 2005, Google hetan Android Inc. ba 50 tokon $, funsionáriu xave ninian, ne ' ebé inklui Rubin, Miner no Mutin, hela iha kompañia depois sosa. Barak la hatene neʼe kona-ba Android Inc. iha tempu, maibé barak asume katak Google halo planu atu tama iha merkadu telemóvel, ho movimentu ida ne'e. Iha Google, ekipa ne ' ebé lidera husi Rubin dezenvolve pesoal móvel plataforma powered husi Linux kernel. Google marketed plataforma handset na'in no karreira kona-ba promesa fó sistema ida ne ' ebé fleksivel, upgradeable. Google ona bá oin-oin kona-ba parseiru komponente no software hardware no signaled ba karreira ne'e nakloke ba oin-oin kooperasaun kona-ba sira-nia parte.
Espekulasaun kona-ba intensaun Google nian ne ' ebé atu tama iha merkadu komunikasaun móvel sira kontinua halo liu hosi fulan-Dezembru tinan-2006. Codenamed prototype uluk “Tama” iha resemblance ida ne ' ebé besik liu ba telefone BlackBerry ida, ho la touchscreen, no ida keyboard fíziku, QWERTY, maibé ne'e depois fila fali engineered atu apoia touchscreen ida, atu bele kompete ho devices announced seluk hanesan 2006 LG Prada no 2007 Apple iPhone. Iha fulan Setembru tinan 2007, InformationWeek kobre ida Evalueserve estudu relatoriu Google ona aprezenta kandidatura patent oin-oin iha área telephony móvel Clear All .
Eric Schmidt, Andy Rubin no Barra Hugo ne ' ebé iha tinan 2012 konferénsia imprensa ida hodi fó sai Google nian Nexus 7 ai-kabelak
Iha loron 5, fulan Novembru tinan 2007, mak Loke Handset Aliansa, konsórsiu empreza teknolojia ne ' ebé inklui Google, pesoal manufacturers hanesan HTC, Sony no Tablet, karreira wireless hanesan Sprint Nextel no TMóvel, no na'in chipset hanesan Qualcomm no Texas Instrumentu, unveiled rasik, ho objetivu ida atu dezenvolve padraun sira ne ' ebé nakloke ba devices móvel. Loron neʼe, Android mak unveiled hanesan ninia dahuluk, plataforma pesoal móvel ida ne ' ebé harii iha Linux
kernel. Smartphone komersialmente dahuluk ne ' ebésuli Android ne'e Mehi HTC, fó sai iha loron 22 fulanOutubru tinan 2008 Dezde 2008, Android haree ona aktualizasaun lubuk ida ne ' ebé iha incrementally diak liu tan sistema operasaun, aumenta karakterístika foun no estaka rasik bugs iha imprensa ne ' ebé uluk. Imprensa ida-idak ne ' ebé boot ida naran tuir orden alfabétika ida dessert ka trata sugary; porezemplu, versaun 1.5 “Cupcake” tuir kedas ho 1.6 “Donut”. Iha tinan 2010, Google lansa tiha ona ninia Nexus oin-oin devices – liña smartphones no galaxy ne ' ebé suli ba sistema operasaun Android, no harii hosi parseiru manufatura. HTC servisu hamutuk ho Google atu husik livre ba dahuluk Nexus smartphone, Nexus Ida.
Google ona tanba informa ba oin-oin ho devices foun sira, hanesan telefone Nexus 5 ne ' ebé (halo husi LG) no ba Nexus 7 ai-kabelak (halo husi Asus). Google releases selular Nexus no galaxy atu atua hanesan sira liuhusi emblema: Android devices, hodi hatudu Android nia ikus software no hardware karakterístika. Husi tinan 2013 to'o tinan 2015, Google oferese devices Edisaun Halimar
Google oin-oin kona-ba Google sira Halo. Maske la lori Google Nexus ne ' ebé branding, sira-neʼe mak selular Android Google-liu, no mós katak, galaxy halai versaun ikus ba Android, livre husi retifika manufacturer ka karreira.
Tinan 2010 to'o tinan 2013, Hugo Barra serbí nu'udar porta produtu, reprezenta Android iha konferénsia imprensa no Google I/O, Google nian foka developer konferénsia anuál. Barra nian produtu envolvimentu inklui ekosistema Android tomak kona-ba instalasaun no hardware, ne ' ebé inklui Honeycomb, Sandwich Ice Cream, Jelly Bean KitKat lansa sistema operasaun, smartphones
Nexus 4 no Nexus 5, galaxy Nexus 7 no Nexus 10 no produtu seluk ne ' ebé relasiona ho hanesan Agora Google no Google Lian Peskiza, Google nia diskursu rekoñesimentu produtu ne ' ebé natoon atu Siri Apple nian. Iha tinan 2013, Barra husik hela ekipa Android ba smartphone Xina kria Xiaomi. Tinan ida ne'e, Larry Page fó sai iha postu blog katak Andy Rubin nia muda husi divizaun Android ba foti kona-ba projetu sira ne ' ebé foun iha Google. Nia mak troka husi Sundar Pichai ne ' ebé sai xefe Android no Chrome OS foun, no, liu tiha, Hiroshi Lockheimer kuandu Pichai CEO Google .
Iha tinan 2014, Google lansa Android Ida, liña smartphones ne ' ebé prinsipalmente tarjetu ba kliente sira iha mundu hela dezenvolvimentu nia laran. Iha fulan-Maiu tinan 2015, Google anunsia Brillo Projetu ne ' ebé hanesan versaun Android ne ' ebé uza ninia nivel ki'ik (exklui eletrónikus uzuáriu), tesi tun ida destina ba “Internet kona-ba buat Neʼebé" (IoT) sistema ligasaun metin.
Universidade Cambridge peskiza iha tinan 2015, ne ' ebé konklui katak kuaze 90% hosi Android laiha telefone tiha ona iha uzu hatene ona maibé seguransa unpatched vulnerabilidade tanba la aktualizasaun sira no apoiu. Iha tinan ida, (meadus-tinan 2015) ne ' ebé mak hato'o, diʼak liu billaun ida ne ' ebé Android smartphones faʼan tiha ona (barak liu duké durante deʼit billion faʼan iha tinan-2014); no 5.0 Android (ho seguransa di'ak) no tuirmai, fila husi merkadu 5.4% fahe ba over ne ' ebé dadaun ne'e metade, ne'ebe liu ona signifika katak númeru 90% tenke tebes; agora provavelmente selular sira reprezenta menus hosi metade hosi selular Android hotu-hotu. Devices ne ' ebé foin halo aktualizasaun sira seguransa nian; Android 5.0 introdusaun sistema atualizasaun sentralizadu ne ' ebé
di'ak liu ida.
Tidak ada komentar:
Posting Komentar